Aktuellt

Två industriavfall blir till en ny produkt

06.02.2012

När slaggen från Rautaruukki i Brahestad blandas med askan från träförbränning resulterar det i en ny produkt, en jordförbättringspellet som används till skogsgödsling. Forskningsgruppen Ren teknik vid Högskolan för kemiteknik undersöker hur avfallet eller de flöden av fast avfall som uppstår som biprodukter inom processindustrin kan få nya användningsområden.

”Vi undersöker om avfallet från en industri kan fungera som råvara för en annan industri”, sammanfattar professor Olli Dahl, chef för forskningsgruppen Ren teknik.

clean_technologies_en.jpg

Om biprodukterna från industrin övergår i lämplig form kan de användas på nytt. Forskningsgruppen Ren teknik har utvecklat symbiosprodukter där man genom att kombinera två fasta avfall från processindustrin har fått fram ett fungerande resultat.

Jordförbättringspelleten är en av produkterna som forskningsgruppen har åstadkommit och man utreder redan produktens kommersialisering. Därtill håller man bland annat på att utveckla betong som till hårdheten och hållbarheten är av något lägre klass än ren betong och som har fler användningsområden. Produkterna har visat sig vara tekniskt funktionella och även mycket miljövänliga sett till den uppskattade livslängden.

En ökad mängd fast avfall förebygger klimatförändringen

Enligt professor Dahl bidrar en ökad mängd fast avfall från processindustrin även till att förebygga klimatförändringen eftersom det släpps ut färre ämnen i atmosfären och vattendragen tack vare noggrannare rening. Eftersom ämnet inte försvinner kan vi tillvarata det som ett flöde av fasta biprodukter. Genom att kombinera processindustrins fasta biprodukter kan man åstadkomma till exempel en produkt som kan användas till skogsgödsling.

Koldioxidutsläppen från jordförbättringspelleten som har utvecklats av gruppen Ren teknik är dessutom betydligt lägre än utsläppen från produkter som framställs på syntetisk väg. ”Vid syntetisk tillverkning av tusen kilo jordförbättringspellet, med andra ord kalksten, uppgår koldioxidutsläppen till 12,2 GWP (kg, CO2-Eqv). För pellet som tillverkats av biproduktsflöden från industrin är utsläppen endast 1,6 GWP (kg, CO2-Eqv)”, förklarar Dahl. 

Från soptipp till råvarukälla?

Tyvärr hamnar inte alla industrins råvaror i slutprodukten. Det är alltså förnuftigt att återanvända industrins biproduktflöden istället för att lämna dem på soptippen. Dahl påpekar dock att soptippar med framtidens teknik skulle kunna fungera som färdiga råvarukällor eller -gruvor varifrån man kan utvinna värdefulla grundämnen som nickel och koppar.

”Problemet med industrisoptippar har tidigare varit att avfallet har blandats samman. Numera är särskilda delar av soptippen avsedda för särskilt avfall. Med framtidens teknik kommer man enklare att kunna få cirkulation även på dessa biproduktflöden. ”

Dahl tror att industrins flöden av fasta biprodukter kommer att öka explosionsartat i framtiden. ”I framtiden kommer hanteringen av materialflöden att vara ytterst viktig eftersom den mänskliga populationen och levnadsstandarden hela tiden ökar. Det finns bara en begränsad mängd grundämnen på jorden och de räcker inte för evigt. Därför måste materialflödena och cirkulationen av värdefulla ämnen effektiveras.”

Övergripande förståelse för industrins miljöbelastning

Enligt Dahl är det mycket viktigt att ha en övergripande förståelse för den miljöbelastning – avloppsvatten, utsläpp i atmosfären och fast avfall – som tillverkningsprocesserna orsakar och vilka faktorer som påverkar belastningen. Till exempel vet man inom skogsindustrin inte vad som händer inom metallindustrin eller gruvindustrin och tvärtom. Forskningsgruppen Ren teknik försöker dock behärska ett omfattande industrifält för att få cirkulation på biproduktflödena och spara värdefulla naturresurser. Gruppen bedriver även traditionell forskning om rening av avloppsvatten.

Dahl menar att avloppsvatten kan renas så att det blir fullt drickbart och utsläpp i atmosfären så att de blir helt rena. Det går dock åt väldigt mycket energi till reningen och därför skulle miljöbelastningen endast överföras till en anläggning som producerar el.

”Framtidens ingenjörer måste göra medvetna val och besluta i vilken form processens miljöbelastning ska tas ut. Ska ämnena släppas ut i luften, i avloppsvattnet eller lämnas på soptippen? Forskningsgruppen Ren teknik tar ställning till frågorna med ett helhetsperspektiv för att hitta de lösningar som är bäst för miljön.”

Mer information:

Professor Olli Dahl

olli.dahl [at] aalto [dot] fi

Tillbaka

Sidansvarig: verkkotoimitus [at] aalto [dot] fi | Senast ändrad: 06.02.2012.