Aktuellt

mikrobitutkimus_ylakuva.jpg

Mikrobolja med forskning i toppklass

19.04.2012

Sedan 2007 har man vid Institutionen för bioteknik och kemiteknik i all tysthet utvecklat ett nytt sätt för oljeproduktion tillsammans med Neste Oil. Nu har forskningsarbetet om mikrobolja kommit in i ett skede där man håller på att uppföra en försöksanläggning i Borgå.

Eftersom råoljereserverna så småningom minskar har utvecklingsarbetet om och produktionen av förnybara bränslen ständigt ökat. Traditionella biobränslen är bioetanol, som tillverkas av majs, vete och sockerrör, samt biodiesel, för vilket man använder oljepalm och avfallsfetter som råmaterial. Konsistensen på bränslen som tillverkats på detta sätt är dock annorlunda än hos motsvarande fossila bränslen, och dessutom används inte råmaterialet som livsmedel.

Förnybar diesel är däremot ett biobränsle av toppkvalitet som liknar fossil diesel och som tillverkas av växtoljor och avfallsdjurfetter. Genom att i en fabriksprocess tillsätta väte får man ett högklassigt bränsle, en blandning av kolväte, som till sina egenskaper till och med är bättre än fossil diesel.

Förnybart och borta från livsmedelskedjan

En olja kallas för mikrobolja om den har producerats med mikro-organismer från organiska föreningar, till exempel socker. Mikroberna som producerar oljan kan vara bakterier, jäst, mögel eller mikroalger. Mikrobolja kan förädlas vidare till önskat bränsle.

”Utgångspunkten för den här forskningen har varit att som råmaterial för mikroboljan använda fullständigt förnybara råämnen som är avfall eller rester och som inte längre ingår i livsmedelskedjan. I praktiken betyder det här lignocellulosa, som det finns mest av i växtbiomassan. Till exempel avfall från skördearbetet på lantbruk, energiväxter, rester av träd inom såg- och pappersindustrin samt pappersavfall kan användas. Målsättningen är att återvinna kolet som råämnena innehåller i så stor utsträckning som möjligt”, berättar professor Simo Laakso.

Neste Oil och Aalto-universitetet har som ett resultat av forskningen lämnat in en patentansökan om oljetillverkning med hjälp av jäst och mögel. ”Vi använder säkra jäst- och mögelsvampar som kan fås från allmänna, offentliga och kommersiella samlingar”, betonar Laakso.

Av sin torrvikt producerar mikroberna till och med 60–70 procent olja. Kolvätesammansättningen hos förnybar diesel som tillverkats av mikrobolja kan med hjälp av en förädlingsprocess ändras, varpå man får olika slutprodukter som diesel eller fotogen. Processen omfattar endast en liten mängd utsläpp och användningen av kemikalier är minimal. Man uppnår en hög minskning av växthusgaser när man använder avfall och rester som råmaterial för mikrobolja.

Därtill skulle en storskalig övergång till mikrobolja även föra med sig andra fördelar. Professor Laakso ger två exempel: ”Svavelutsläppen från råoljan försvinner, eftersom mikrobolja är helt svavelfritt. Med användningen av rester från jordbruk kan man minska bildandet av växthusgaser i jordmånen, till exempel metan, eftersom resterna istället för att ruttna används för att producera mikrobolja. Man odlar ris på ca tio procent av jordens odlingsyta. Efter skörden plöjs stråna ner i fälten, där de ruttnar och bildar metan. Det här är en växthusgas som är mycket kraftigare än koldioxid. Om man skulle använda den här utsläppskällan för oljeproduktion skulle även den försvinna.”

Finland är en föregångare

Enligt professor Laakso har man inom universitetets samarbetsprojekt med Neste Oil under de fyra gångna åren avancerat från den grundläggande forskningen ända fram till planeringen av en försöksanläggning. ”All sakkunskap för den grundläggande forskningen har funnits under samma tak hos oss. Ungefär ett dussin sakkunniga från olika branscher har deltagit i projektet, och för tillfället deltar även fem forskarstuderande”.

Mikroboljan kan börja produceras kommersiellt tidigast år 2015. Kapaciteten hos Neste Oils befintliga anläggningar för förnybar diesel i Borgå, Rotterdam och Singapore är 2 miljoner ton per år.

Samarbetet mellan Neste Oil och Aalto-universitetet har lyft fram Finland som en föregångare bland de som utnyttjar mikrobolja. Professor Simo Laakso är nöjd med samarbetet och resultaten som uppnåtts. ”Neste Oil gav oss fria händer för att genomföra forskningen och vi har alltid haft tillgång till bolagets specialkunskaper vid behov.”

Mera information:

Professor Simo Laakso, simo.laakso [at] aalto [dot] fi

Tillbaka

Sidansvarig: verkkotoimitus [at] aalto [dot] fi | Senast ändrad: 14.05.2012.